de kallar sig Broder Daniel
Jag har aldrig varit ett stort Broder Daniel-fan, jag har aldrig haft svart hår och svartmålade ögon med stjärnor på kinderna. Jag har aldrig klätt mig i deras kostym. Jag har aldrig satt mig i det facket. Däremot kan jag njuta av deras musik, av deras känsloladdade toner och förmåga att upprepa meningar tills man blint tror på dem.
Jag laddar upp det här klippet, för att visa dels en bra låt, men också vilken känsla det är! Vilken fantastisk skara fans de har, jag menar när Broder Daniel slog igenom så var det ju en stor våg över hela landet. Jag såg Broder Daniel live när jag var 13, och det var utom denna värld när de kom in på scen. Jag som inte var så stort fan blev överrumplad och helt omskakad.
Titta på fansens ögon, ser ni? Det är beundran och det är total lycka. Ja jag älskar det, den där känslan är ovärdelig.
Bandet heter Broder Daniel och låten Shoreline
Anna Ternheim har gjort en cover på samma låt. Den är väldigt enkel och väldigt fin, så därför lägger jag upp den med.
Anna Ternheim - Shoreline
